Fuktiga lakan varje natt,
tätt
mot solvarma hudpartier.
Vi huttrar av kontrasten på väg in i våra enskilda timmar.

Så mörkt.
Filmer och verkligheter.

- Du är min.
Så kom närmre.

Jag vill inte vara så kall.
Inte om fötterna.

- Kom, jag vill döda dig.
Paniken viner obönhörligt runt dunkla gathörn.
- Kommer du inte ihåg den där fläkten, viskar bandspelaren.

Jag vet,
han återvänder.

Alarm, alarm och soldans över tomma väggar.