sov du lilla videung

vinterns kyla ännu kvar

än är Bore kung

 det ännu tid tar

inuti skalet ditt

så varmt och skönt

luddet så vitt

än är inte lönt

att visa din mjuka dräkt

men i sinom tid

när vårens första fläkt

så mild och timid

smeker kinden varm

väcker känslor ur vintersömn

bort från stadens larm

vi drömmer vår dröm

så vakna du lilla videung

nu är våren här

borta är Bores kung

kom nu du lilla kär

du vårens vita tecken

så väntad du är

hör du porlande bäcken

tänk att våren är här!