Hon föddes som andra
under stjärnornas glans
den sötaste av söta

Sen kom han
en sådan man
som aldrig rörs av toner

Hans liv var svek
bedrägerier och rov
hans ande stum som natten
begären svarta som avgrunden
alltid full av sprit

Onaturlig i tanke
var han spärrad i dunkel

På hans väg mot den kyliga månen
fanns aldrig några sånger

Skulle han be om förlåtelse
som inte känner någon