Jag kan aldrig släppa bilden, 
den finns fast på min näthinna. 

Du satt på vägen. 
Bredvid låg hon där orörlig. 
I ett oaktsamt ögonblick 
hade hon blivit ett trafikens offer. 

Kanske trodde du hon skulle vakna, 
så ni kunde fortsätta tillsammans ... 

Du lilla sädesärla, 
hur har det gått för dig, 
sörjer du än? 

Hur har det gått för era barn? 

Du fick ju ett mycket styvare arbete, 
när du ensam fick pendla efter mat. 

Varför ska ni sädesärlor tvunget uppehålla er på vägen?