En riktig poet
är antingen
för smal
eller för fet
gömmer sig
bak hårda skal
med en och samma
hemlighet
för mycket aska
för mycket flaska
ivrigt men i smyg
kvalar in
utan betyg
tar sig själv
på blodigt allvar
bedyrar
att han alltid slarvar
på varje punkt
i varje mening
han yrar
andas tungt
men tarvar
varken inre
eller yttre rening
än mindre
spola av sin
självförnedring
kroppen rör sig
endast i hans
gråa textformat
behov av vatten
eller mat
är en fråga
irrelevant
dikten föds ur plåga
yr i hatten
alltid lika dant
det är det som gör
dikten elegant
en lyrikaspirant
utan sprit
hör helt enkelt
inte hit
lär dig leva
på kredit