Jag
är
för
mig
själv...

UTANFÖR!!
eller
kanske,
bara
kanske,
i bästa fall,
lite
vid sidan om sådär.

Som man kan vara

Tittandes in,
nyfiket
drömskt,
Till de andra.

De som verkar ha det så trevligt,

Dom där inne i ljuset,
i värmen.

De som glidit in
i gemenskapen,
I det sociala.

Utan ansträngning

Så lätt
Som en plätt.

Vilka är de?

De ”jag-starka”, kraftfulla, viljestarka.
De som vill framåt.

De som armbågar sig fram

Det är inte jag,

vill jag ens vara med, tillhöra samma sfär?

Måste jag ändra mig helt

”Byta skinn”

Bli någon annan? Överge mitt gamla jag

Anpassa mig

Duger inte jag?

Jag är kluven och splittrad

Någonstans där ute (i den stora världen) tittar någon intresserat på mig, bildar sig en uppfattning och har svaret som jag själv inte har eller förmår finna.