Det finns en känsla större än alla ekon i universum.
Vet du hur den känns?
Jag kan visa dig evigheten genom mitt fönster,
där aldrigheten har visat sin makt.

Jag flyger genom betongdrömmar söndermalda till grus.
Har du sniffat en dröm?
Ett tillfälligt pulver som skapar illusioner av ett liv,
men som sedan förgås i verklighet.

Aldrigheten uppväcker för länge sedan sövda minnen.
Minns du landet för länge sedan?
Då marken var nära och framtiden en oändlighet,
där misslyckanden inte existerade.

Men försök att nu titta bortanför horisontens pasteller.
Ser du att himlen är svart?
Ett himlavalv smyckas med stjärnor om natten,
endast för att mörkret ska dölja sin sorg.

Aldrigheten är slutet på det universum vi ser.
Känner du känslan?
Möjligheternas bödel plockar själar som blåbär,
och stjäl tusen öden runtom.