Står i lindarnas allé
Kanske för att slippa se
eller bli sedd

En rödvit Volvo Amazon
närmar sig i skymningsljuset
I billampornas sken syns jag
likt ett lovligt byte
Darrande
Rädd
Utan minsta anledning

Bygden är vacker
Kvällen stum av förundran

Långt bort i horisonten
syns en mor vaggande sitt barn
i famnen

När jag vill vända och
springa emot henne
Kommer tre flickor vandrande
på vägen

En kisar med ögonen,
en håller för sina öron
och den tredje har satt ett kryss
av silvertejp över munnen

Vi håller om varandra
en liten stund
för att sedan gå upp i rök
liksom svampen jag nyss
trampat på

Bilen som varit vid vägs ände
kommer åter emot mig
Nu ser jag vilka passagerarna
är
Mannen med hatt skojar och vinkar
Kvinnan vid hans sida
bär hatt hon med
Jag vinkar och önskar dem båda
en ljus framtid

Därefter hör jag en röst ropa:
- Jag tror jag förstår nu. Tack för allt!
Jag saknar er!
Jag vänder på klacken och går
mycket sakta med nerböjt huvud
mot byggnaden vid vägs ände

Ett slott är det visst
Ett slott byggt av luft
Frihetens luftslott
med många rum för själen