Så varför skriver jag i desperation
Med bakbundna händer och eftertänksam ton.

Kunde jag lämna allt som redan lämnat mig.
För någonting mer tryggt, någonting jag ser i dig.

Jag slappnar av och blundar.

När undran byts mot förundran.
I dalen där grässtråna skär små snitt i min hud.