Julen är
problematisk
en del av
det den
kritiserar

när prästen
hatisk
genom tider
orerar

definierar
dom som lider
av missbruken
och spelet

lyfter fram
nu glad och fet
som en prinskorv
i buken

det vackra
julevangeliet

med den
heliga familjen
under stalltak
av torv

som vore han
redo att storma
Bastiljen

skrika och gorma
det han påstår
han vet

i en revolution
mot köphysteri
och hedendom
det allmänna skolket
och annat svineri

han viskar
teatralisk
sin hemlighet
om en idealisk
overklighet

där även prästens religion
kan visa sig
va opium
för folket

när han kisar och tittar in
i sin
tittskåpsteologi

och inte kan se
hur illa det kan bli

när det levande ljuset
tar sig i torvtaket

och huset
där han bor
brinner inne

medan prästen tror
där han sitter
på flyttflaket

som en främmande
fågel på sin pinne

att en tjusigare kyrka
fin som ett palats
med tusentals
plastgranar i

vore kanske
en bättre plats
för ett geni
att demonstrera
sin andliga styrka

men Gud är ett barn
som vet
allt om prästen
och hans
övergivenhet

där han konkar
trött i sin arm
helt ensam förresten

och svettig och varm
på möbler

funderar på
om han ändå
behöver

installera larm
mot brand

till sin enkla
lägenhet

han tar sin
nya granne
i hand

som är ett barn
som vet
allt om
hemlöshet