Redan medlem?
Logga in
89Hon dukade av bordet med darrande händer. Nyss hade familjen med barn, barnbarn och barnbarnsbarn varit samlad för att fira jul. Det kom tårar i hennes ögon … Var det sista gången hon fick ta fram finporslinet? Var det sista gången hon dukade till fest i sitt hem? Hon ville inte tänka tanken, men varje dag blev hon påmind om att hon var inne på sluttampen av sin livspromenad. Minnet svek henne ständigt och den forna orken var borta. Hon visste att det var gången och att ingen kom undan, men hon förbannade likväl att hon kommit dit hon nu var.
Prosa
(100-ordare)
av
Lena K Nilsson
Läst 179 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2018-12-28 16:16
|
Nästa text
Föregående Lena K Nilsson |