Jag sluter mina ögon
och ser ljuset

Den blåa himlen skymtas där
bak ögonlockens skydd
och de vita molntussarna
seglar förbi
på min inre himmel

Lutar mig tillbaka
mot mjuka kuddar
vändandes ansiktet
mot den sol
som finns här inom

I min värld
som jag bär med mig
finns inget som skadar
ingen som sårar
och ingen som glömmer mig

När jag sedan öppnar mina ögon
till det som ska vara verkligheten
ser de nästan inget i det mörker
som föreställer mitt liv