Borde jag ha förvarnat dig om existens av hemligheter? Då hade du ju lämnat innan vi ens börjat.

Min bakgrund rår jag inte över, ett barn kan inte välja. Jag är min egen nu.

Ändå är den där, kanske skrämmande i dagens ljus. Utan bortförklaringar och mörklägganden.

Men utan att veta känner du mig inte.

Går du nu?