Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gusten och Agata

Rörande eniga
var Gusten
och Agata

om tingens
ordning
de kunde prata

men aldrig
om lusten
att älska
och hata

allt under
kontroll
var deras
paroll

de trodde
varken spöken
eller troll

de var alltid
lika jämlika

turades om
att bjuda
på fika

de var kort sagt
enligt svensk stadard
perfekta

lagt kort ligger
enligt regelboken

somliga djur
går till slakt
en del är defekta

andra får halsband
sitter i bur
och gnäller
och tigger

det är ruskigt att se
hur jyckar bär sig åt

se hur han skäller
den token

allt enligt
regelboken

vi är på vår vakt
mot manipulativa
mönster och gråt

vi ser allt
genom nytvättade
fönster

ja rörande eniga
var Gusten
och Agata

deras kroppar
lika seniga

lika ambitiösa
lika lagom lata

deras virke
var kärnfriskt
och äkta

men deras blickar
var släckta

då flyttar livet in
i grannens hus

då får de lust
att tända ljus

de glömmer bort
att kratta grusgången

har lättare
att skratta
hör vindens sus
fågelsången

den nya grannen
har en konstig cykel
hon låser
med guldnyckel
med en lustig ram
därtill

hon sitter högt
på ett stort hjul
en tjusig dam
som vet vad hon vill

det där är säkert
onödigt kul
fnissar Gusten
som tappat lusten
att göra rätt

det finns på alla frågor
mer än ett svar
ett tänkesätt

den som spar
han har
mycket kvar
men knappast
särskilt roligt

man ska passa på
att leva
när det är soligt

han stjäl den
helt fräckt
mitt på dagen

cykeln
som tillhör grannen
enligt lagen

när han knyckt den
han tar sig själv
i kragen
har fasligt ont i magen

men inget
dåligt samvete

tvärt om
ifrågasätter han
konstapelns ämbete

medan Agata
smyger fram

sitter redan
utan skam
i cykelns högsäte

ger ifrån sig
ett litet läte
när det bär av

detta blir mig
en för tidig grav
när jag står på skallen
igenom ljudvallen

med sådan fart
helt underbart

naturligtvis
får stans polis
förfärligt brått

men ingen har sen dess
lyckats förklara
hennes brott
ingen har förstått

hur skön Agata
den väna rara
med sin stulna cykel
lyft från marken

på väg
över trädgårdsparken

hela farkosten
blänker
i varje
färgnyans

när skön Agata
går i trans
och tänker

ja livet är en dans
på en konstig cykel

starkast blänker
dess guldnyckel




Bunden vers (Rim) av Petter Wingren
Läst 221 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-03-24 09:18



Bookmark and Share


  Stanley Rydell
Detta är i särklass din allra, allra skojfriskaste dikt!
Onödigt kul helt enkelt!
Toppklass!
2019-03-25
  > Nästa text
< Föregående

Petter Wingren
Petter Wingren