Tror jag växt så mycket
På en enda kväll ringer jag dig
Väser åt dig att du inte kan höra av dig för ingenting
Inte en chans att du får röra om i mitt liv
Med artighetsfraser tre månader senare
Sen kysser jag någon med pojkvän
Uppmuntrar någon med förhoppningar
Om en person som jag inte kan vara
Jag sparrar mot en annan för att få ut ilskan
På ett dansgolv som borde vara fullt av skratt
De säger att jag såg mordlysten ut
Jag har ångest över alltihop
Men mest över kompisen jag kysste
Hennes förvåning
Men också att hon besvarade det
Och vännen som hoppats och önskat
Som jag gav tillåtelse att odla mer framtidstro
Men även röstmeddelandet till dig
Efter att ha gråtit på en förhoppningsfull axel
Samtidigt
Är det inte min tur att agera?
Min tur att göra fel?
Min tur att leva ut
Låt mig vara