TvåVi delar clementiner vid köksbordet. Taklampan ovanför flämtar till och tränger sig på i vårt samtal. Vi talar om det högst väsentliga – att jag tycker om russin och att du inte gör det och vi skrattar åt våra olikheter som när man ser sig själv i en konvex spegel. Jag tittar på dig utan att du märker det. Dina blå ögon lyser som akvariefiskar, din panna ger vika för tankarna och knycklar ihop sig i små pappersveck. Och utan förvarning faller orden ur dig, som de första dropparna i ett oväntat regn.
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Alex Le Seux
Läst 143 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2019-05-31 00:09
|
Nästa text
Föregående Alex Le Seux |