Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skriven under en utgrävning av neolitiska gravar.


Grav 59

Ryggraden är en skör tråd
löper i små täta stygn
ett pärlbroderi på mörk botten.
Bara stommen kvar
skissen av din planlösning.
Borta är din hud
din färg
din lukt
slukad av mullen under tusentals år.
Kvar är bara vemodet
som får dina kotor att skimra som ett musselskal.




Fri vers av Rafmagn VIP
Läst 919 gånger och applåderad av 25 personer
Utvald text
Publicerad 2019-07-06 22:28



Bookmark and Share


  Briza media VIP
Mycket fin text!
2019-08-20

  Lottie Ålhed VIP
Gillar att du väver in vemodet i texten
et som på något sätt alltid stannar kvar
tungt vackert och skimrande som ett musselskal i dikten. Applåd från mej.
2019-08-20

  Rafmagn VIP
Hej lodjuret/seglare! Tack för dina reflektioner! Jag håller med om att man verkligen kan och bör ställa sig frågan varför det är ok att gräva upp vissa gravar och inte andra. Jag har själv plockat upp skelett och packat in dem för transport, plockat upp gåvorna de har fått med sig osv och funderat mycket på det där. Faktum är att större delen av alla grävningar sker på ställen där marken ska användas, och då schaktas ju gravarna bort även om inte arkeologerna har varit där först. Sen har vi forskningsgrävningar där det ju är så att bedömningen är att det är värt att plocka upp dessa människor ur sina vilorum för att lära oss om gångna tider. Det finns regler för hur mänskliga lämningar ska hanteras och jag minns att det diskuterades en hel del under min utbildning. När jag pluggade arkeologi så var det upprörda känslor när några barnskelett grävdes upp i samband med att en kyrka renoverades. De var troligen vikingatida och åtminstone katoliker, men de återbegravdes till slut efter en proteststorm i den lilla församlingen. Men inte alla skelett har engagerade företrädare! Jag minns också en ordväxling mellan min syster och ett barn på Malmö museer, invid en monter med en stenåldersgrav. ”Är han död?” ”Ja, han är ju det.” ”Vem lägger blommor på hans grav?” Fint att ett litet barn såg människan i montern!

Inga lätta frågor, det här! Kan bara tillägga en sak - även svenska kyrkan gräver om och upp gravar, jag har ibland gjort makabra fynd på kyrkogårdar. Ett enormt lårben låg en gång framför mig på grusgången. Sen är det ju skillnad på att hamna i en monter på ett museum och att råka hamna på en grusgång på en kyrkogård...
2019-08-18

  lodjuret/seglare VIP
En kan ju undra över vad som är fria eller ofria fantasier. Samt vad som händer vid fränfället. Varför är det mer okej att gräva upp gamla gravar än nya? Om någon får för sig att gräva upp gravar på närmsta kyrkogård, så är väl det att skända en grav? Men om graven är 'tillräckligt gammal' så är det okej, alltså. Vad är då 'tillräckligt gammal'? För inte skulle det väl falla någon in att begära tillstånd att gräva upp folk som 'lagts ner' för bara något år sedan eller så? Själv har jag då aldrig förstått vitsen med att gräva just där någon ligger begravd. Det borde väl finnas 'andra platser' att gräva på? Poesi däremot, det är väl inte ens 'grävande journalistik'? Poesi kan vara så mycket, det kan vara minst lika fint som sett på är smycket.
2019-08-17

    ej medlem längre
Ömsint och fylld av respekt och vördnad
2019-08-15

  Judas Ekholm VIP
Gillas skarpt!
2019-08-13

  Monika A Mirsch VIP
Tankar från dem till oss - skimrande texttrådar!
2019-08-08

  genni
Något vemodigt, men vackert skrivet!
2019-07-09

    ej medlem längre
Mycket vacker! Stor känsla!
2019-07-09

  KattenKin VIP
Så otroligt vackert om vår förgänglighet, verkligen stunning! Bokmärkes på stuberten!
2019-07-07

  Jenny Leine VIP
Förgänglighet förevigad i dina ord. Njuter av att läsa denna utgrävning av mänskligheten och de spår vi lämnar.
2019-07-06
  > Nästa text
< Föregående

Rafmagn
Rafmagn VIP