Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en gammal dikt som efter samtal med en vän ville komma fram


sist i kön


som att aldrig nå fram riktigt
som att alltid stå sist i kön
dra det kortaste strået
tomhet och ångest gnager i mitt bröst


jag är elak
ful och smutsig som jag är
sätter jag mig själv i centrum

tomhet
bedövad
lam
kanse lat vad vet jag
leda
till förbannelse
är det vad jag förtjänar?
kanske


vem är jag att tro
vem är jag att veta
som ett dåligt skämt
som ett rop i natten

som att aldrig nå fram riktigt
som att alltid stå sist i kön




Fri vers av Nova-Liv
Läst 851 gånger
Publicerad 2006-06-27 22:04



Bookmark and Share


    karolin A
bra skrivet
2006-07-11

  EmiRa
Känner igen...
2006-06-28

  Mangal VIP
Kanon! Precis så har jag känt! Och känner ibland.
2006-06-28

  ***Wicke***
Vet precis vad det handlar om. Denna blir bokmärkt
2006-06-28
  > Nästa text
< Föregående

Nova-Liv
Nova-Liv