Jag förstår inte riktigt,
är inte stalkaren dödad av lönnmördaren?

Nej,
det här är en påhittad historia och här överlever vi allt.

Ok, jag fattar!

Nu hördes stalkaren och den unga kvinnan i lägenheten.

-Så här gör man inte mot min pappa.

Oh, herregud, hon ger A-Cath.
skulden för spaningen.

Din pappa vet inte ens vem hon är, utbrast utredaren.

Det tycks som A-Cat.
får skulden för allt som händer.

Han borde känna till henne, hon är spanare.

A-Cath.
ville det och de skulle ju se vad dom kunde göra.

Men det var ju i slutet av 80-talet.

Ja, jag vet.

Är du dotter till polischefen, frågade utredaren.

Vem?

Det måste ju stå i utredningen som gjordes.

Den med de prostituerade, hororna..

Ja, stalkaren, påstår att A-Cath.
är en hora som satt dit hennes pappa.

"Tidigare har det sagts att stalkare inte ger sig
förrän offret är avliden, stämmer det verkligen?

"Den unga kvinnans hot mot offret,
våldta henne före han dödar henne?

Är det en förundersökning, på gång?

Hon som beställde mordet på offret..

Ja, vad hände där?





(Så lite eftertanke)

Ibland tänker jag att de sjuka som är på psyket, ofta är friskare än de som begår övergrepp och kriminella handlingar, men som kommer undan med allt bara för att deras släktingar, har en bra position i samhället.

Ja, de är så snälla mot de-skyldiga.

Och så jag, som tvingats bli stark "över det vanliga,
jag som aldrig varit i närheten, av den där världen,
är nu den som måste ordna upp allt, tillrättalägga.

___

(Nu undrar ni säkert om det är jag som är spåret)

Kanske, eller ja, jag skriver, men dom vill hämnas..

på..?

varför?


"-Oj, jag kanske har varit nära den världen ,
kanske kom lite för nära och blev besvärlig,
ett slags hinder för dom eller jag vet inte."

Tack, hörde att ni fick ett spontant svar..

"-Nej, jag är hans hora."

Är eller har varit?

-Det är viktigt för oss att förstå, sammanhanget.