Det är udda vibrationer

Allting är plötsligt, här och nu

Som om "det normala tillståndet" är futtigt och slappt, som spaghettiarmar.

Som om du alltid haft bråttom till mål och mening, och nu står tiden still.

Det är som att du inte är dig själv, men du är den du alltid varit

Det är som att du kan skilja på dina instinkter och "resten" av tankarna

Det är som att du kan titta på dig själv

Det är som att mosa hjärnan och sen bygga upp den, om och om igen

Tills du följer med och beundrar intensiteten så pass att du inte hinner skratta emellanåt

Men så styr du i nästa stund, och du imponeras över hur du styr ditt fokus

Från långt borta i framtiden och det hypotetiska, till här och nu. Från en fantasivärld där din kropp snöats över, till ett friskt uppvaknande där kontrollen på din kropp är så stark att känns som en annan.
Om du känt dig lite sned innan känner du dig mycket sned.

Det är skillnader, varmt, kallt, elakt, dumt, exttempunkter.
Sen är det mönster, samband, förstånd, hela bilden.
Och sen tänker du att du har fel, och kommer glömma. Och så går du runt, om och om igen.

Du beundrar tid, energi, allt som läses mellan raderna, människor, naturen

Du beundrar din fantasi, till den grad att den blir verklig

Du överladdas av tankar, som en kopp som fylls över och du försöker fånga droppar.

Och du börjar komma tillbaka, och du känner kanske ångest av tomheten, och allt det vackra du byggde upp men som aldrig blev klart

Och när hjulet i ditt huvud förlorat momentum, är allt du kan tänka "jaha" och kanske minns du några ledord

Och strax måste du käka och sova, och sen kan du börja tänka på vad fan det var som hände

Och du återgår till vardagen där mål och mening, styrs av energi och tid. Men du kommer från en plats tiden var evig och energin oändlig, så du är en wizard av mål och mening. Du levlar upp, men det kommer att krävas mer