Alla försvunna sjöar.
Dom måste ligga kvar där. Jag minns speciellt
en sten vid en gammal björk, i en av dom där spegelklara mornarna. Kunde sitta där så länge och bara höra tystnaden.

Nu sitter jag här och tittar ut genom mitt fönster. Jag kan inte låta bli att skönja min spegelbild i glaset, hur väl det smälter in i den grå kvällen, hur vi, ja allt, formas till en jättelik fågel i en alldeles för liten bur.

Men när jag blundar så släpper jag ut den. Då flyger vi över alla försvunna sjöar. över den där stenen under den där gamla björken i en av dom där spegelklara mornarna.