Han visade att han var förlorad och hon sänkte uppgivet sin blick

hon vart förstummad mitt i stormen, hennes ben var fastfrusna i den mörka natten vattnet var iskallt och dystert

~ fokus min älskade se mig i ögonen viskade han

hon lyfte plågsamt sin blick och skådade ansiktet som hon älskade så, ögonen som gjorde så ont att se in i

hennes mun var förbunden men hennes tankar skrek att allt var inte förlorat att det kunde läka

~ jag älskar dig, du är mitt ljus, min solros, mitt hem och inom den sista förkunnelsen så förlorade hon kampen och sänkte sig sakta under ytan