(Djävulen bor i känslan)

Känslan: Gud vad snygg hon är!

Förnuftet: Ja, men du känner henne inte

Känslan: Vad spelar det för roll? Hon verkar snäll

Förnuftet: Du vet inget om henne. Bli inte förbländad av hennes skönhet!

Känslan: Hon är så vacker!

Förnuftet: Du lyssnar inte på mig!

Känslan: Hon är så sexig! 

Förnuftet: Hallå! Jag pratar med dig!

Känslan: Jag vill ha henne!

Förnuftet: Klart du vill men du kanske ångrar dig sen.

Känslan: Det tror jag inte, jag måste ha henne!

Förnuftet: Ok jag ger upp, gör som du vill men säg inte att jag inte varnade dig.

Senare...

(Djävulen bor i förnuftet)

Känslan: Faaan vad dum jag var

Förnuftet: Vad var det jag sa?

Känslan: Det hjälper inte nu. Jag är en idiot.

Förnuftet: Nu får du ta konsekvenserna. 

Känslan: Jag är helt förkrossad!

Förnuftet: Du förtjänar det. 

Känslan: Javisst! Fan vad ska jag göra? Jag mår så dåligt nu.

Förnuftet: Jag kan inte hjälpa dig nu. 

Känslan: Jag är så ledsen! Jag vill bara gråta. 

Förnuftet: Ja, tyck synd om dig själv.

Känslan: Jag är för evigt förlorad! Jag är värdelös! 

Förnuftet: Ja, du är patetisk.