Hon tog en klunk vin
Lät en tunn röd rännil sakta glida nerför hakan
nerför halsen
ner i urringningen

Hon började plötsligt rita på servetten
Jag har transkriberat ditt ansikte nu, sa hon
Visade mig en handritad läppstiftröd kuk

Nej, nej, sa hon, protestera inte
Jag har ögon känsliga för empirin

Blunda, sa hon, räknar till tio

--

Några dagar senare kom servetten som vykort

”Jag gick vid tre”