Från klarhet till klarhet
förde du mig bakom dina ljus
Mörkröda och prydligt stöpta
i samma form,
den enda du har gjuten
Och vi älskade hela natten
Innerligt och nära,
som om det inte fanns en morgondag
En stake passar alla trodde jag
när jag räckte över tändaren
och mina himmelsblå ljus
i olika former
För våra ljus skulle brinna
i en evighet
eller tills det inte längre fanns skuggor på väggarna
Sådan var vår plan

Morgonen efter var du borta
Utan ett spår
Utan ett svar
Kvar fanns bara lila fläckar,
en doft av skog,
totalt jävla mörker
och minnet av ögon som speglade solen
Jag saknar fortfarande svar