Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mitt namn är för långt för att skriva


det droppar av liv här

det rinner ner för kindar
det är en persika att sätta tänder i ja
först liten och hård, ängel på krigsstigen
lånar sin tid och tar kompromisser på kredit
det är nåt för senare

ja

liten och hård
säkert giftig, dödare
sen mogen, och för ett ögonblick
gjord av guld
vänta för länge
du biter nåt unket
bit dig förgänglig
det viktigaste att inse
är att dina kärnor
gror efter dig




what we do in life
echoes in eternity


sa jag en gång
när jag var russel crowe

och när jag var commudus
knullade jag din mamma
när din pappa var och klippte sig
och när vågorna i havet brann
simmade jag alltid i land

vid liv
brännskadad






mitt namn är för långt för att skriva
har levt alla liv, jag är allihop
försökte knacka in det som runa
men ingen sten var tillräckligt stor
inga berg


en dag är dom sand ändå

jag är copacabana
ett par maffiaskor
våt betong
fundament i varje bro






och jag hälsade på varenda människa minst en gång
och jag fick igen allting jag tagit
jag har mördat, jag har lurat
i varje buske, har jag stulit
guld och varje hjärta
jag har tagit dina pengar, tro mig
och har jag ändrat vädret i din hjärna
och om du kunde släppa ut det
vad det skulle regnat
vad det skulle regna än
vad vi skulle dränka varenda människa
om det nånsin släpptes lös


du kommer smaka det med
det är en nyttig läxa





det här är vad jag skulle knacka på min runa:

jag vill bara få dig att skina



det var det enda som var värt nåt


självisk tanke även det
tänkte jag när jag var nån snurrig filosof

men jag har inte kommit på något bättre
i miljarders
miljarder
levda år




och jag såg cloud atlas igår
det är så sjukt
att man minns perioderna
att jag levt varenda roll i filmen

och sen spelat dom med, tänka sig



du var på rövartåg söderut
jag var den där prinsessan på sicilien
jag var bondflickan i syrien
och soldaten i mäns rustning
du blev så kär i en gång


vi högg nästan ihjäl varann
gång på gång
minns du det?
torkade på fälten i solen
tills fåglar folk från mitt land aldrig sett förut
kom för våra innanmäten
vi är det blodigaste smörgåsbordet i världen
och vi tvingades duka av det
tillsammans
när jag var blott en livvakt
i konstantinopels palats
ristade våra initialer
på hagia sophia





vet att det var dina ögon jag såg i halfdans hålor långt efter att du stupat
såg det svarta i mitten av din blick jag inte kunde sätta ord på då men såg
att det var dörrar till ett land vi varken kan se eller höra
men känna
hur är det inte verkligt?

tre generationer senare, läckande isvatten på väg över atlanten
kände igen din signatur, livskraften
det var som att det var du och jag igen mot gamarna
skopade ut jävelskapet som ville äta oss till middag
naturen, jag tror aldrig vi kan tämja den
i miljarders miljarder existenser har jag försökt
men den senaste miljonen har jag bara hoppats
på lite samarbete






och i en grotta för hundra tusen år sen skrev jag med träkol:

jag har piskat mig själv till sömns
och vaknat upp helare
jag har piskat på tom mage
och fortsatte hungrande


utan att riktigt veta varför, det är okända områden fortfarande
man kan inte lära sig allt på några miljarder existenser
så länge det finns några kvar finns det sanningar att finna
det enda jag vet är att jag kysste dig i kärret och på miljoner andra ställen
och att det hälften av gångerna resulterade i döden
blev avrättad av mina egna, i mitten av ett krig
har blivit kallad fjolla och sen när jag berättat om implikationer
har tungor blivit stumma
man reser sig och
får revenge
in this life or the next
och när vi reste oss en gång
plöjde vi åkrar i tusen år
vet hur gröten smakar
i varje geografisk situation
varje kulinarisk
tradition

och dom gånger naturen sagt ifrån, den försöker tämja oss, likaså
öga för öga, tå för tå
försökte jag spisa vassen och gräset, och andra delikatesser
jag har räknat ut att jag stoppat i mig hundratals djurs skinn i etapper
när köttet under tagit slut eller härsknat - ätit det med
och giftiga svampar och bär, ätbara med men bara en gång
ett helt litet flygplan i frankrike - det finns mycket jag lärt mig på resan
en är att cessna 150 avnjuts bäst i små små bitar
björknäver, oj, har jag strippat träden
en hel skog av ekorrar och granarna dom satt i, kottar, bakt i bröden
och kådan
har jag sett fram emot
till så många helger sen jag blev straight edge, dom gånger jag orkat
efter för mycket svamp som fått mig att hallucinera
när jag såg två jarlar istället för en - jag hatade honom tillräckligt
och hampan jag lärde mig röka
av gamla visa makedonier
den där gånger jag uppfann lsd
jag har hunnit prova allt en gång och vaskat fram preferenser
och lärde att jorden är byggd i fraktaler och mönster som går i allt, även oss
såg evigheter och meningar med livet men sen dagen efter
hade jag glömt allt
förkrossad
så många gånger
så jag gav upp det, i perioder, för många brustna hjärtan
jag levde ren tills vattnet inte gick att dricka, vi smutsade ner allt

sen skrev jag om det
i varenda tidning, med hoppat
att en dag

en dag kommer nån lyssna

jag ristade, för ett senare jag, i kojan, under bordet, bredvid ditt namn
vad du än heter nu för tiden, vi möts igen min vän, det händer ibland
och hoppas att tiden det blir i är snäll
att det blir som när vi åt vindruvor hela dagarna
för att vi var långväga släktingar med cyrus av persien
när vi levde på rymmen med buffelhjorden i nordamerika värmda av solen
eller när vi samlades på kvällen efter en hård dags arbete
runt kitteln i skandinavien, under apbrödsträdet på den afrikanska västkusten, i tältet med rykande kaffe, mellan stjärnklar himmel och atlasbergen - var tar dom vägen?
och berättade
historier från förr
och från nu
framtiden
och hoppas
att vi en dag
efter ännu ett försök
att tämja naturen
mänskligheten
möts där igen
som ytterligare två gnistor
från elden vi omringar
för kvällen




























Fri vers av Love Död
Läst 240 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2020-01-09 23:39



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Wow. Tar bara ur en liten chokladbit ur 100 bitars tårtan:

"och lärde att jorden är byggd i fraktaler och mönster som går i allt, även oss"

Fantastiskt.
2020-01-10
  > Nästa text
< Föregående

Love Död
Love Död