Katterna iakttar allt från nakna träd
Månen vandrar under universums paraply
Silvervargarna gör sin nattliga räd
Och vi delar alla samma ensamma vy

Vargarna jagar, de gömmer sig i flocken
Ylande jagar de det ensamma bytet till det stupar
Vad är skiljer de sig från prästerskapet och socken
Som så stilla lägger snaror runt de avvikandes strupar

De vet vad som är rätt och vad som synd
De sätter reglerna som de själva bryter
Men vad vet de om oändligheten i en rymd
Eller vad vet de om lejonet som ryter

Har du mod att gå mot strömmen
Så kommer du att drunkna tillslut
Men om du håller fast vid drömmen
Kanske det håller hela vägen ut

Kanske inte stark, men ensam, naken och stolt
Utan att säga ett ord hänger man sig till handling
Bara för att du var tvungen utan tanke på revolt
Och i de andras ögon skedde en förkastlig förvandling