Drömmar sköra som kristaller 

Bär jag inom mig

Försöker bädda in dem med tro

Men det är så svårt

När herr Ågren knackar på

Med sin röda panik var natt

Äter upp mitt självförtroende 

Bit för bit

Som om det vore godis

Och jag kan inte låta bli att undra

Är det värt att hoppas eller tro

När jag aldrig får ett svar

För att ständigt måsta vänta

Tills tiden tagit slut

Det krossar alla drömmar

Så alla kristaller de sprids ut

Och blir till snökristaller

Som smälter på min kind

Bland nattens alla tårar 

Herr Ågren tvingar fram