Gunga Djinn vänder kosmos i allas ögon
Hela världsbilden bleknar vid hans nynnande mantra
Han tämjer storm medelst sin djupandning
Bilder faller ut och ömsar skinn
där han suttit kan man fortfarande se spåren
av berg som fallit in i sig
Skogen svettas och fäller vatten i sina hålor
Men nånstans i fjärren hör man hans flöjt
då han vakar
över sin älskades Solbarnets sömn

Det var jättar som lekte i Jordens barndom

Nu vandrar deras barn genom öknar
och lystrar till hans bliv till
Just på denna plats
där världsvändare en gång förlustade sig
med dem som vandrar på torget under månen
där allt blir ett slagverk som stannar
medan månen smälter ned gudabilden från himlen