Allt eller inget,
Inget eller allt,
Det finnes enkom nu,
Imorgon är det du som är nu,

En livstid bort,
Tågsträcka så kort,
Ditt hem känns som ett fort,
En säker plats där minnen tynar,
Blott till en gammal saga så grått.

Jag älskar dig inte,
För att det blir väl,
Som det bliver, kort och gott,
Jag kände färgen av dig i mig,
Mitt i mitt bröst, kändes ditt tal.
Guldgrått.

Du talade guld,
Men kändes lite grå,
Inte konstigt, du ger dig så,
Mycket skuld,
Du bär och kånkar på,
Kan du den släppa,
Såsom Fader vår,
Om du bara såg morgondagen,
Bortglömmen rår igår dig inte på.

Du lyste upp mitt liv när mörkret kom,
När jag inte vågade tro på en morgondag,
Fick du mig att tänka om,
En omgång kärlek som ändå tar slut så småningom?
Knappast, jag ljuger inte om jag säger att,
Jag aldrig känt mig så älskad av någon.

Jag kände direkt att du är inte som någon,
Ditt hjärta förblir så gott,
Att även mitt mörker kunde försvinna en stund,
Men jag är sjuk och det försvinner aldrig för gått.
Du är den lugna Lunden i namnet Lundberg,

Jag är ett Berg som omsluter den,
Ett berg av sand, eller obrytlig malm,
Valet är ditt och kommer blir garanten,
För makten,
Att avgöra om jag förblir av stål,
Eller blåser iväg likt sanden.

Du är ius i Stelius,
Ljuset av guld som färgats grå,
Efter allt du behövt genomgå,
Stel är jag, som förväntar mig förstå,
Hur det ens finns guld kvar,
I ett hjärta som för mig tett sig,
Genomgått igenom så mycket grått,
Att jag med min historia, förbluffas av en chock.

Jag älskar dig, för att ditt guld färgar av sig,
Tusentals karat rakt in i bröstet på mig,
Var livräddning när dörren till döden,
Öppnade sig på glänt, och jag funderade,
På att skita i allt och springa in,
gömt mig för mina nära i den,
Smärta så outhärdlig, och vi båda,
Av den lider hårt.

Bahi avar Bahi jar,
Min kärlek till dig,
Är det ända jag verkligen har som jag håller hårt i,
För att få ha den kvar,
Och om någon den ifrån mig försöker ta,
Så blir nästa besök vid personens grav,
Om du vill, för jag finns bara här,
Så länge du ber mig stanna kvar.

Du har gjort något med mig,
Som jag inte trodde var möjligt,
Tron återuppstod efter vila,
Som Jesu återuppståndelse,
Lika verklig i min kropp och Siia
På den högra sidan,
Av sin faders tron,

Om vi vandrar över floden,
Tillsammans eller var för sig,
Glöm aldrig att du bara behöver säga ordern,
Så springer jag och tar din hand,
Så ordnar allt sig.