Det har sagts om Dalis brinnande inre att det finns en park inbäddad i gudarnas spårljus och det finns en blödande famn för var död
Bland träden fanns en korridor för bortsprungen kärlek och en bäck för vart gråtande barn
Det finns folk som älskar att sätta sig själva och sin kropp i tidernas eld och ber det vilddjur som bör vår text i sin mun att skölja bort den med sin frätande saliv. O må denna text dö innan den sprängt mitt inre med känslor och för alltid förintat vad som är kvar av mitt skrivandes lust