Över
gärdsgårdens
mossiga sten

Hänger en
gammal knotig
gren

Väntar kanske
på någon som

Aldrig till
kärleksmötet
kom

Dansbanan
tom och ödslig
stå

Med torra löv
som vilset gå

Av och an
i väntans tider

Kanske kommer
någon
vart det lider

Någon som
skulle
kommit då

Men istället
valde att gå

Bort från
gärdsgårdens
mossiga sten

Där det ännu
hänger en
knotig gren

Och väntar
på någon
som skulle
kommit då

Men istället
valde att gå