Om vi går långt tillbaka i tiden Och det första namnet jag kommer ihåg han var faktiskt storhertighetens av Toscanas? biblioteksföreståndare den berömde Magliabetchi. När han var i fyrtioårsåldern gick han sällan ut för att ägna all vaken tid åt att läsa böcker. Han lär ha haft synnerligen enkla vanor och levde i stort sätt på kokta ägg. Han blev redan under sin livstiden kändis och han lät i dörren montera en slags kattport. Så när nyfikna kom kunde han se dem i "porten" och ville han inte träffa dem lät han anordningen falla med en smäll så att han kunde koncentrera sig på sin läsning. Han lär ha läst synnerligen fort och i stort sett utan minnesfel. M har gått till historien som den störste minneskonstnären genom tiderna. Nu är det ju så länge sedan att han i stort sett fallit ur minnet på majoriteten av svenskarna. Jag minns att jag läst om honom i en av Frans G Bengtsson böcker. Den boken har jag dessvärre slarvat bort och jag är definitivt inte någon minnesmästare olyckligtvis.
Den andre jag kommer på är ingen mindre än Marcel Proust som bland annat skrev boken på spaning efter den tid som flytt. Fast om det var helt frivilligt eller om det är konsten att göra en dygd av nödvändigheten hursomhelst byggde han i sin avskildhet en estetik om konst tanke och förmåga att bevara det förflutna i nuet.
(fast nu har jag olyckligtvis glömt min minnes-och anteckningsbok någonstans)
och mitt minne är både dåligt och kort