Gyllenbruna löv virvlar.

Den gröna glömskan omfamnar ljudlöst våra drömmar.

Jag är den osagda lyckan som bär vinden,
lyckan som virvlar kring sig själv.
Oändligt föder den sig själv på nytt.
Likt glimrande guld skiner dess osynliga sken.

Ordlöst säger något mig;

Drick djupt från denna källa!