Idag tog jag fram en bok som jag inte har läst i på flera månader; Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent. 

Det var ingen bra idé. 

Jag började läsa där jag slutat senast, i ett kapitel som bl a handlar om värmeböljor. 

Jag har citerat detta stycke förut; det känns inte mindre skrämmande idag:

"...om kroppens temperaturer överstiger 42 grader börjar cellernas proteiner koka likt äggvita. Hjärtat förmår inte pumpa ut tillräckligt med blod. Kroppen skriker efter syre, men i stället uppstår syrebrist, musklerna slutar arbeta och hjärnan dör".

"Döden är ett skred."

Vill jag verkligen lära mig mer om det här? Ibland mår man kanske bäst av att inte veta.