Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den här skrev jag för typ femton år sedan. Har fräschat upp den en smula och ger den en chans här... Och, ja, det är en pungspark på politiker, maktmänniskor, mediaeliten och hela samhällets Egoism.


När kallbrand vore en ynnest




 

Du lyssnar stumt till talaren och vet han lär bedra

oss alla, ty blott rösten – ej nåt krav – vill han ha.

Men du hajar inte något av den hånande pik,

som är höljd av snårigt lismande och dold retorik,

när stämman dumpar en maxim: ”Vi har det alla bra!

Javisst, hipp, hipp, hurra! Halleluja!”

 

*

 

Du låser in dig i dig själv djupt i din modlöshet,

en knepig situation så ny den blivit obsolet.

Med dåsiga synapser, röda ögon, klanglös mun

begrundar du ditt öde och var myntbeklädda brunn

som förlänat dig förmätna hopp, men ingenting konkret

i en realitet, vad du vet.

 

*

 

När dimman ligger militant bland avgaser och sot

då klapprar dina klackar som ett övergivet hot.

Om någon skulle nännas fråga dig hur det är fatt

så slår du undan spörsmålet med ironi och skratt,

och dividerar med dig själv för att fylla upp din kvot

som nyttig idiot på vårt klot.

                                                            

*

  

Du slocknar i ett svårmod, armvecksådern den är öm,

och landar fjärran Paradiset mitt uti en dröm,

i ett fängelse besudlat av ett misströstande folk

ringaktat av makthjärtat som fötts av sanningsskolk,

där kriget blott är inbördes och omfattar beröm.

Fyll din spruta och töm; sväva, glöm!

 

*

 

Du sökte gå din egen väg, men drömbilden blev svedd.

Visionerna förkvävdes i din tuktade bädd,

Då när: ”Gör som vi säger, inte alls som vi gör!”

är valspråket som man skall leva efter och för.

Och skadan som du vårdar som ett sår är redan skedd,

men att fogsam bli ledd, det ger kredd.

 

*

 

Du guppar runt i Styx och ältar livets historik

som blivit en kolumn i någon kritstrecksdidaktik.

Och skrek du sågs du enbart som en harmlös bagatell,

för vad mer var du alls än ett namn i en tabell?

När du multnat kröns din grift av en summerande rubrik:

”Du är inte alls unik, blott statistik.”

 
*

 

När Döden så förfört dig och gjort slut på din kredit

så förs du till en plats som stinker svavel och sulfit,

där kärlek är ett skällsord och försorg ett invektiv,

där lyckan mäts i enheten som kallas ’lukrativ’.

Denna plätt som heter Tellus och som blott när en elit

blev lönen för ditt slit, sicken nit.

*

 




Bunden vers (Rim) av Judas Ekholm VIP
Läst 153 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-05-28 09:59



Bookmark and Share


    ej medlem längre
väldigt fint rimmande
2020-05-28
  > Nästa text
< Föregående

Judas Ekholm
Judas Ekholm VIP