Enligt en undersökning är det cirka 50% av svenskarna som anser att klimatförändringarna är mycket eller extremt allvarliga. Samtidigt är det ca 9% som menar att klimatförändringarna inte är något problem alls.

Vi har alltså ett problem, men det behöver inte lösas. Eller bör lösas av någon annan?

Ur artikel i dagens DN:
"Rimligen bidrar den politiska kulturen. I de rika västländerna finns en bred konsensus om vikten av sysselsättning. Målet är att öka tillväxten och hålla medborgarna i arbete. Initiativ som hotar detta mål, och det skulle radikala klimatåtgärder göra, är varken vanliga eller efterfrågade. [...] I en sådan kultur, i ett sådant ekonomiskt system, blir klimatförändringarna svåra att få grepp om. Man betraktar dem som ett missförstånd, eller åtminstone som något övergående, något den ansvarige snart tar tag i."

Att ta itu med klimatförändringarna överlåter vi till någon annan, helst någon annanstans.

Men vem är egentligen "någon annan"?