Allsköns obehag fyllde Ens gårdag,
En sargad soldat utan eldbröders lag,
Skott avlossas i mörkret mot,
En tänker; inte fan vet jag.

Motståndaren, besten, ser som om det vore,
Stjärnklart under mitten av sommarens ljusaste dag,
De blanka skott som En släpper loss,
Ens särdrag att glömma patroner,
Får med värjan värja sig mot de demoner,
Satan har släppt loss.

Av jord är En kommen,
Men att vara jord är något,
Som En ej kan förgylla rollen,
Domen mot En väntad var,
Ett liv utan färger och enbart,
Fullt av odågor.

Det kommer inte på frågor,
En är fortfarande fast,
I sitt huvuds plågor.