Det är här det regnar mörker
I dimman av en distanserad dag
Håller hemman utan väggar
Där som ingen finns i jag

I ett skred när orden glider
Slinter tanken någonstans
Upphängd i det vilsegångna
Den enda mark som fanns

Bara bara bara vara
Inte känna inte se
Låta komma låta härja
Falla flyta simma be