Trippar upp för trapp av sten,

modigt och bestämt i takt

upp med hjälp av starka ben,

värmer varmt gör solens sken.

Upp till skogen snart hon kommit,

färdats på en backe svår

väl där uppe stannar hon

och torkar bort sitt svett och går

bort en bit och sätter sig

bland gräs och blåbärsris,

och mossan den känns mjuk,

på sitt lilla vis.

Lillevi, Lillevi,

lilla Lillevi,

det här du ser är sagans land,

själens potpurri,

här andas livet fantasi

med drömmar inuti.