När fruktens sötman smakar gott och slår ut i blom i alla sinnen. När kärlekens låga samtidigt täns och väcker hjärtan. När blickar möts och slår gnistor då är det förälskelsens tid.

En tid som varar sä länge pirret i magen känns och fjärilarna virvlar runt i magen som ett jehu. Får en förvirrad av känslorna som känns.

När molnen är fluffiga och rosa som sockervadd. När fötterna inte når ner till marken när man går. Utan man svävar på dessa moln. När allt det man känner ger en mening och ett enda ord på allt kärlek.

Men är det kärlek som man känner då när allt känns så? Är det inte bara förälskelsen blindhet då ögonen stängs mot allt som sker utanför. Då det ändå man ser är den som får en att känna så.

Men när förälskelsen feber börja lätta och sakta gå över till stadiet kärlek. Då börjar man svettas och se mer det man inte sett innan. Det som varit förblindar och borta från synfältet. Då kommer det fram saker man inte gillar. Å man fortsätter ändå för hjärtat talar.

Ju mer tiden går ju jobbigare man får. När man vaknar helt och känslorna är fel. När man inser att man inte vill. Då slutar hjärtat slå och står helt stila.

Inget lyckorus inga känslor består inga hjärtan som pumpar på. Allt är tyst och mörkt inget är som förr. Alla känslor knackar på min dörr men jag inte som för. Allt är jobbigt just nu åskan hörs ett myller dån och blixten slår ner alla gräl blir fler. Man skyller på varandra alla fel kommer till ytan. Man säger saker man inte menar. Man blir sams och säger förlåt och sen börjar man om igen.

När man inser vad inte har längre börjar man förstå. Allt var bara en förälskelse en dröm en sjukdom. Å man såg något man tyckte var bra man kände kärlek till den man trodde sig älska och man trodde sig älska en.

När dom tre orden strömmar ur munnen ändå och åtrå i ögonen glänser trots alla gräl och avstånd mellan varandras gränser. Det ända som ändå funkar kropparna som med vilja vill ge och ta. Men hjärtat inte känner någon kärlek längre. Vad var det då?

När den mur som är byggd och hjärtat blivit till is och inte slår för den som en gång gett det kraft men var det känslor från början säg?
Älskade han verkligen säg?

När lögnen är ett faktum av dom tre ord som har sådan makt kan inget av det längre bli sagt. Förälskelsens feber är över likaså kärlekens klöver. Aldrig mer han kommer säga dom tre orden igen till den tjej som en gång fick höra dem.

När inga meningar och ord finns är den tid som var vi förbi. Då förälskelsens feber sjukdom gått över till något annat och klarheten stannat allt är klart nu är det uppenbart. Allt är över.