Allt vackert som jag skapar blir till något hemskt.

Alla mina drömmar tas ifrån

mina kärleksförklaringar

blir till svart mörker

tomheten råder

det ekar ute

jag flyr



Nu under de här åren av ensamheten
där ingen vill stötta mig i utfrysenhet
kämpar jag som min skyddsängel här
jag går in i samfund för att släppas fri
men när alla sviker mig då ger jag upp
flyr från tanken på de som brukar mig
låter mitt namn leva i det som förstört.

Varför jag som helt oskyldig blivit
föremål för de som härjar i området
och polis och socialtjänst samt alla
de andra grupperingarna i samhället,
så här är det att ha blivit den
syndabock som står beskrivet i boken.

Jag fann dödens allvar
när jag flyttade in i området
då var jag redan jagad av det okända.

Så vad hjälper det att jag kan mycket
när ingen vill ha mig här i Backa Röd?

de-utsatta