Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Krossat glas

Mitt i tystnaden
Ekar det av skrik
Skrik från förr
Jag har stängt min dörr
För nej det kommer aldrig kunna bli som förr
Isolerad i mina tankar
Vandrar du iväg
Allt har gått sönder
Jag är trasig nu
Men har försökt att bygga upp det
Det som en gång var jag

Allt som finns kvar
Är krossat glas
Som du orsakade
Mitt hjärta är förstört
fullt med plåster och bandage
För att det inte ska blöda mer
Men allt rasar så fort du ser på mig
Du fängslade mig från första dag
Och jag klarar snart inte av att ta ett till andetag
Vetandes att
Du aldrig kommer bli min igen
För nu är du i himmelen




Bunden vers (Rim) av Fannyamandas
Läst 106 gånger
Publicerad 2020-10-10 21:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Fannyamandas
Fannyamandas