SKRATTMÅSARNA

Våra skrattmåsar
låter inte övertygande
Det är smörgåsar
som numera är flygande

Dessa är dock föda
från de redan döda

Inte bara Aristofanes
och hans satiriska finess

utan även Sofokles
och oidipusmyten
tillhör nu vår nobless
För även om blöjbyten

vore mytens innebörd
så blir ingen mås hörd
För det är deras skratt
som är själarnas skatt

Det gör oss förskräckta
och finns här någonstans
Det skratt som är äkta
och ger liv åt all substans

Han tillhör ingen elit
men gör så gott han kan
så med ett visst slit
blir han en riksdagsman

TV4 har väl alltid sänt
sitt eget lilla parlament
Där dom skrattar åt varann
och roar vår riksdagsman

Han har dock något i sin
fuktiga och fula vantes
slitna och torra skinn
som luktar Cervantes

Om skrattmåsarna ej hörs
är det dock nån som störs

För komik är ingen föda
Den är tidlös och stor
Skratten får oss att glöda
och är någon som bor

och flyger i våran själ
Det är denna skrattmås
som många vill slå ihjäl
för att ha på sin smörgås