Dikten föds i barndomen men formuleras senare...
Växande identitet
VÄXANDE IDENTITET
Faderns rödbrända rygg
döljer en buske med bär
Han känner sig nog trygg
i sin själsliga misär
Bären behandlas som guld
och fylls med en stor skuld
Sommaren är verkligen het
när modern flyr sin identitet
och gräver sin egen grav
med sina lättsamma krav
Uppfylld av sitt inre skratt
söker hon kanske en skatt?
Men skatten fanns ju där
bland jord, själar och bär
Det är det som inte händer
som tänder själsliga bränder
i denna sköna trädgård
vars jord har blivit hård
Där växer det ett litet slott
eller är det en kolonilott?
Där sitter en yngling
som i stillhet brinner
till en benig vekling
som långsamt försvinner
till en svävande halvgud
som talar utan ett ljud
Ynglingen besöker mig ibland
och landar i den heta hand
som format dessa ord
och skänkt identiteten styrka
att besjäla våran jord
med en storhet utan kyrka...