FÖRAKTELSE

Min blick lämnar skyn
och försjunker i dyn

När jag går sakta
lämnas det abstrakta
och övergår till fakta
som jag kan förakta:

Flyende från sköna ängar
jagas vi av fula pengar

Redan i skolan socialiseras 
vi i grupper
I värnplikten disciplineras
vi i trupper

och arbetslivet
tycks ta förgivet

att vi ska forma oss
i den kalla kollos

som gör oss lönsamma
och alltmer ensamma

För jag längtar hem
till den jag vill vara
Och bland alla dem
som vägrar svara

på vilka dom faktiskt är
formas en slags atmosfär

av allt det där sköna
som växer i det gröna...

Vissa drabbas av den dom
som vi kallar fattigdom

Somliga går
med trasiga skor
och öppna sår
och en jättestor

dröm som sprack
när lögnen stack 
i den akilleshäl
som var en själ

som oberoende av väder
numer bär på smutsiga kläder

Det är ingen hemlighet 
att vår tids arbetslöshet
formar en identitet
av den kriminalitet

som så tillika 
göder dom rika

Det är en kamp
för att inte bli utslagen
som ger oss kramp
och en klump i magen

Jag stirrar upp mot skyn
och är så djävla lack
att jag i min inre syn
möts av en ufo-attack...