Rummet är tyst, tystnaden ack så öronbedövande
En explosion innan tändning
De sköra, kalla fingrarna vilar över tangenterna
Nuddar knappt den hårda ytan, samlar kraft, tar sats
Rummet vibrerar, fönsterna skakar och lågan tänds
Glassplitter blandas in i regnet när orkanen släpps lös.

Svarta bokstäver bildas, ord fläckar ned det snövita underlaget
Som myror myllrar dem ut,
Ostoppbara på pappret, döda i datorns blåa ljus
De sprider sig, fyller skärmen till max, svärmar
Sprickor bildas, det svarta tar sig ut från dess fängelse
Orden blandas in i regnet när orkanen släpps lös.