I blindo -
Knuffar folkströmmen mig framåt,
höstmörkret sliter och drar.
Jag sjunker igenom asfalten på Vaksalatorg,
väntandes på en resa som aldrig tycks bli av.

Bussarna bromsar in och försvinner,
vid horisontens rodnande kant.
I vägkanten smälter februaris sista snö,
den blir alldeles grå av tö.

Vinden ruskar om björkens åldrande vener,
fyller lövverken med gyllene ljus.
Där står jag omringad av sensommarens blomsterkrans,
nyanländ på gatan utan slut.

Jag vinkar adjö och säger goodbye,
till allt som varit och ska bli.
Äntligen är jag hemma,
eller vilse.
I blindo -
glidandes på Tokyos gator.