Redan medlem?
Logga in
[Årets första cigg, det ni! Och för ändamålet en passande tischa i form av världens bästa rape-revenge-rulle, "I spit on your grave".] Detta är en urgammal tonårssonett, som var extremt inspirerad av Stagnelius mästerverk "Till Förruttnelsen"... Nekrofilen - [sonett]Jag spankulerar uppspelt emot graven, och gräver upp min älsklings ruttna kött. Jag särar hennes ben, hon smakar sött, men struntar i den uteblivna saven. Hon tillfredsställer alla höga kraven. Nån bättre kvinna har jag aldrig mött. Av maskarnas sekret blir skötet blött. I hennes stoft vill jag vara begraven. Med kraft och våld så ihärdigt jag stöter, men hon ligger så orörlig och still. Och kyssarna från mig hon ej bemöter, fast det gör inget, jag får det jag vill. Och då jag aldrig någon tid förnöter så går jag loss på kroppen strax intill. ***
Bunden vers
(Sonett)
av
Judas Ekholm
Läst 360 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2021-04-17 18:17 
|
Nästa text
Föregående
Judas Ekholm
|
