Lördag och regnet slår mot fönsterbrädan ,
kan det vara mera rofyllt , så säg.

Att lyssna på smattret och se vattnet strila ner i
avloppsbrunnen.

Sedan betraktar jag dessa pippin och ekorrarnas
krumbukter.

Tar på mig sydvästen och sätter mig sakta ner
på parkbänken.

Ser mig omkring och "bara är" ,
njuter av alla ljud omkring mig medans
livet tar fart.

Finner detta så magiskt och så
lugnande i själen.

Nu mår jag som en prinsessa på ärten….